Hal is
Tänk att ha den egenskap och analytiska förmåga att se igenom alla möjliga beslut man har, och konsekvenserna av dessa. Som ett liv i facit. Hur skulle man handla? Hur långt ska man se för att sticka ut från mängden?
Ja du... Jag har hela livet trott att alla resonerade och tänkte som jag, men med åren som gått, och jag har nu hunnit bli 22, så har en efter en fallit bort från min målning och uppfattning kring hur långt folk ser. Nu står jag ensam kvar och söker desperat efter själsfränder som på något sätt kan hjälpa mig med de värderingar jag saknar.
Har alltid sett och funderat väldigt långsiktigt, men kortsiktigt är jag totalt hjälplös. Senaste 3-4 åren har jag varit riktigt duktig på att analysera alla dessa möjligheter och inriktningar i livet och vilket slags liv jag skulle få. Men än har ingenting fastnat riktigt.
Kräsen, kanske. Eller så har jag bara ett par problem som gör ett liv som för andra är så enkelt, alldeles för svårt för mig. Kvar finns bara en massa intressanta alternativ. Entreprenörskap, men alla är långt ifrån lagliga. Vilket är synd, för det är ju såklart alltid bättre, legitimt altså.
Det här har varit mitt grubbel under de sista månaderna. Teoretiska valen övergår snart till praktiska aktiva val, och jag har nog allt på den säkra sidan vilket känns skönt. Men det finns en oroväckande risk som kan förstöra precis allt. Och såklart finns det nödlösningar från min sida. Emigrerar utomlands. Centrala europa eller Australien. Australien som en gång var så nära, så nära...
Ja du... Jag har hela livet trott att alla resonerade och tänkte som jag, men med åren som gått, och jag har nu hunnit bli 22, så har en efter en fallit bort från min målning och uppfattning kring hur långt folk ser. Nu står jag ensam kvar och söker desperat efter själsfränder som på något sätt kan hjälpa mig med de värderingar jag saknar.
Har alltid sett och funderat väldigt långsiktigt, men kortsiktigt är jag totalt hjälplös. Senaste 3-4 åren har jag varit riktigt duktig på att analysera alla dessa möjligheter och inriktningar i livet och vilket slags liv jag skulle få. Men än har ingenting fastnat riktigt.
Kräsen, kanske. Eller så har jag bara ett par problem som gör ett liv som för andra är så enkelt, alldeles för svårt för mig. Kvar finns bara en massa intressanta alternativ. Entreprenörskap, men alla är långt ifrån lagliga. Vilket är synd, för det är ju såklart alltid bättre, legitimt altså.
Det här har varit mitt grubbel under de sista månaderna. Teoretiska valen övergår snart till praktiska aktiva val, och jag har nog allt på den säkra sidan vilket känns skönt. Men det finns en oroväckande risk som kan förstöra precis allt. Och såklart finns det nödlösningar från min sida. Emigrerar utomlands. Centrala europa eller Australien. Australien som en gång var så nära, så nära...