anonym021

mixed feelings for now. var i stockholm idag med en kompis och träffade massa roliga killar där. helt underbart sköj. sen spenderade jag resten av natten med en annan väldigt nära kompis som jag genom bara en mening förstört alldeles för mycket, spelar ingen roll vad det var men massa krångel, problem och jävulskap kommer ske. dumma dumma dumma mig.  nja så riktigt farligt är det väl inte om man ser på helheten.  Han och jag har suttit i samma båt i flera år och kommer fortsätta göra det, så jag kommer få minst lika roligt... aaah. 

aja blev ett jävla mysko inlägg, men om jag skriver såhär, då och då brukar man få en känsla av att allting har gått så bra och allt verkar vara uppnått, man bara kastar sig ner på rygg och stirrar uppåt och tänker "jaha, nu då, vad ska hända nu?" - precis där ligger jag nu och funderar ut över den nära framtiden, tänker efter vilka mål jag ska uppnå eller bara vilken VÄG jag vill gå.  det enda jag lärt mig under livets gång är att vilken väg man än tar, så spelar det ingen roll, det enda som spelar roll är att man har ett leende på läpparna under tiden man strävar efter det målet.
... och därmed är det sagt, jag ska nu lägga mig ner med ett leende på läpparna men ingen aning åt vad jag ska göra, jag ska bara välja en väg som känns helt rätt och riktigt rolig.  Dör gör vi ju alla till slut  och när vi väl ser våra liv i revy för sista gången så är det ju bara de mest känsloladdade ögonblick vi ser och det kan väl vara allt i från bra till dåliga saker men bara något specielt verkligen skedde eller upplevdes, så kan det säkert sätta de viktigaste ögonblicken i våra liv.

och med det vill jag ha sagt till en viss person, livet handlar alltså INTE om att göra sitt bästa dag ut och dag in, med en överdriven fokusering på det egna jaget som ska göra allting så bra som möjligt för att höja ens värde som person för att till slut endast uppfylla den egna frågan som personen ställt sig själv oändligt många gånger; "Duger jag?"


Sug på det ni!
.