njuta
Sitting here in the boring room nanana...
hade ett seriöst samtal med min pappa för första gången på en sisådär.. 2-3 år? jo det behövdes faktiskt det känns bättre nu. problemet var att jag hade isolerat mig mer o mer från familjen och den enda som visste nåt om mig var min bror. men nu ska jag försöka öppna mig lite mer på den fronten. erkände också lite, som att jag röker lite gräs då och då. men jag är eller tänker inte bli knarkare, har sett så många som försälskar sig i droger och de tar upp mer och mer plats i deras liv på kostnad av - jobb, kompisar, hygien, framtidsambitioner osv. så har det aldrig vart för mig, missbrukartendenser har aldrig visat sig vilket jag inte tänker heller, det enda jag missbrukar frivilligt är sex. sex och och en överdriven optimism inför livet och allting som går att glädjas över!
Lite mer saker har hänt sen senast, skaffat ett jobb, ett bra jobb som i mina ögon är rätt glassigt ! har redan börjat och det är hur bra som helst, allting går så sjukt bra just nu. träffade min gamla flickvän och vi kunde umgås som kompisar vilket var hur bra som helst! hon klippte mig också vilket blev asbra, blondade håret lite så det är råsnyggt.. aah, finns en helsnygg tjej på jobbet som jag ska lägga vantarna på har jag bestämt mig, hoppas hon inte har pojkvän bara.. vore ju trist för honom, alltså !
jag har förändrats så galet mycket senaste månaderna, jag är så otroligt positiv och allting som förut var normalt-tråkigt-kul blir idag underbart! och det underbara då är idag galet underbart. har lärt mig att allting går att se från den ljusa sidan, och att vara kräsen på saker som gör en glad eller lycklig är vägen till ett otroligt olyckligt liv, där vardagarna är gråa och tråkiga och bara vissa dagar känner man lyckan. jag känner lyckan inom nästan allt :)
jag har även smittat av mig detta på några kompisar, min förra flickvän avundas mig men jag försöker lära henne att leva som jag och hon har kommit en hel del framåt ! Aaaah, livet är underbart. fattar inte varför det inte är fler som bestämmer sig för att bli lyckliga, dagens ungdomar försöker snarare göra allt de kan för att visa för omgivningen hur olyckliga de är.. tragiskt, men jag vet hur det är.
aja nu blev det lite skitsnack igen.
men lite till skadar inte.. har kommit på en till egenskap hos mig. några kompisar har upptäckt min breda kunskap inom vissa områden så att folk kommer till mig som om jag vore ett gående bibliotek, jag kan säga i princip vad som helst utan att bli ifrågasatt och det leder mer eller mindre till att folk ser upp till mig. jag vet att många strävar efter denna sorts respekt men.. JAG HATAR DET. jag vill inte att folk ska se upp till mig, jag ville det för några år sedan men det är inte bra! det drabbar personkemin och spänningen försvinner så att säga. det är inte bra i längden.
ska sluta hjälpa folk så mycket, om onödiga saker givetvis (; over'n out
hade ett seriöst samtal med min pappa för första gången på en sisådär.. 2-3 år? jo det behövdes faktiskt det känns bättre nu. problemet var att jag hade isolerat mig mer o mer från familjen och den enda som visste nåt om mig var min bror. men nu ska jag försöka öppna mig lite mer på den fronten. erkände också lite, som att jag röker lite gräs då och då. men jag är eller tänker inte bli knarkare, har sett så många som försälskar sig i droger och de tar upp mer och mer plats i deras liv på kostnad av - jobb, kompisar, hygien, framtidsambitioner osv. så har det aldrig vart för mig, missbrukartendenser har aldrig visat sig vilket jag inte tänker heller, det enda jag missbrukar frivilligt är sex. sex och och en överdriven optimism inför livet och allting som går att glädjas över!
Lite mer saker har hänt sen senast, skaffat ett jobb, ett bra jobb som i mina ögon är rätt glassigt ! har redan börjat och det är hur bra som helst, allting går så sjukt bra just nu. träffade min gamla flickvän och vi kunde umgås som kompisar vilket var hur bra som helst! hon klippte mig också vilket blev asbra, blondade håret lite så det är råsnyggt.. aah, finns en helsnygg tjej på jobbet som jag ska lägga vantarna på har jag bestämt mig, hoppas hon inte har pojkvän bara.. vore ju trist för honom, alltså !
jag har förändrats så galet mycket senaste månaderna, jag är så otroligt positiv och allting som förut var normalt-tråkigt-kul blir idag underbart! och det underbara då är idag galet underbart. har lärt mig att allting går att se från den ljusa sidan, och att vara kräsen på saker som gör en glad eller lycklig är vägen till ett otroligt olyckligt liv, där vardagarna är gråa och tråkiga och bara vissa dagar känner man lyckan. jag känner lyckan inom nästan allt :)
jag har även smittat av mig detta på några kompisar, min förra flickvän avundas mig men jag försöker lära henne att leva som jag och hon har kommit en hel del framåt ! Aaaah, livet är underbart. fattar inte varför det inte är fler som bestämmer sig för att bli lyckliga, dagens ungdomar försöker snarare göra allt de kan för att visa för omgivningen hur olyckliga de är.. tragiskt, men jag vet hur det är.
aja nu blev det lite skitsnack igen.
men lite till skadar inte.. har kommit på en till egenskap hos mig. några kompisar har upptäckt min breda kunskap inom vissa områden så att folk kommer till mig som om jag vore ett gående bibliotek, jag kan säga i princip vad som helst utan att bli ifrågasatt och det leder mer eller mindre till att folk ser upp till mig. jag vet att många strävar efter denna sorts respekt men.. JAG HATAR DET. jag vill inte att folk ska se upp till mig, jag ville det för några år sedan men det är inte bra! det drabbar personkemin och spänningen försvinner så att säga. det är inte bra i längden.
ska sluta hjälpa folk så mycket, om onödiga saker givetvis (; over'n out
Kommentarer
Trackback